Trygghetsknarkande och söndagsstek

söndagsstek söndagsstek2 söndagsstek3

Söndag. Ledig dag. Promenader. Vila. Söndagsmiddag i form av en stek. Med potatis, gräddsås, kokta grönsaker, svart vinbärsgelé och hela kitet. Lite trygghetsknarkande behöver man ibland och framförallt när det är nya grejer på gång i livet.

Det som pågår i mitt liv just nu är inget världsomvälvande och inget märkvärdigt i mångas ögon, men det är ändå en förändring som ska till och den kräver en del arbete av mig.

Jag har under ganska många år haft problem med min mage och när jag stressat för mycket får jag riktigt ont och jag tvingas vila några dagar för att komma i form igen. Den här gången blev det dock så illa att jag hade ont i två veckor oavbrutet och jag bestämde mig för att gå till läkaren när det inte gav med sig.

Jag gillar inte att gå till läkaren och försöker undvika det i möjligaste mån. Jag är alltid rädd när jag går dit att det ska vara något riktigt allvarligt som inte går att fixa eller bota.

De tog lite prover tidigare den här veckan och de visade sig vara normala. Inget allvarligt alltså, vilket var väldigt, väldigt skönt. Misstänker dock IBS. Det är lite klurigt det där med magen har jag förstått och nu har jag sedan i fredags på läkarens inrådan försökt att undvika att få i mig laktos. Jag äter dessutom medicin som ska hjälpa mina tarmar att bete sig bättre och jag läser som en dåre på alla förpackningar vad de innehåller innan jag köper något. Det är det som är mitt extra arbete just nu – att lära mig vad jag kan och inte kan äta.

Det kanske ändå är så att det inte är laktos jag är intolerant mot och de har nu därför även tagit prover för att kolla om det är gluten som är problemet. Detta får jag förhoppningsvis svar på nästa vecka

Det vackra blå

vinterdag1 vinterdag2 vinterdag3 vinterdag4 vinterdag5 vinterdag6 vinterdag7 vinterdag8 vinterdag9 vinterdag10Idag mådde jag ganska bra och solen och det vackra vädret lockade ut mig på en fotorunda. Som så ofta förut styrde jag min kosa ut mot vattnet. Detta hav som ger mig så mycket ro. Här tankar jag energi, andas och njuter. Av luften och allt det vackra blå.

Det blir snart bättre

Alla hjärtans dag 2017 – Det blir snart bättre…
dimma1
dimma2 dimma3 dimma4

Mjukhet, oro, lugn, stillsamhet, melankoli och hopp – allt detta finns med i dessa dimmiga bilder från min promenad idag tycker jag. Speglar lite de känslor och det som finns och pågår i mig själv just nu faktiskt…

Idag är det alla hjärtans dag. En fin, bra och kul dag, men denna dag symboliserar också något helt annat för mig.

För tre år sedan på alla hjärtans dag ringde de från äldreboendet där mamma bodde och sa att hon inte vaknat på morgonen. Att det var bäst att jag kom dit så fort som möjligt. Minns det som igår.

Fick ingen kontakt med mamma men maken och jag turades om att vaka där i tre dygn. Vi sov en timma var i taget på nätterna som följde och tittade mycket på TV, bland annat på skidsport dessa dagar, kvällar och nätter. Minns fortfarande Kalla och Hellner spurta i mål och att jag berättade för mamma där hon låg i sängen hur duktiga de var.

Den 17 februari 2014 gick hon bort, min kära älskade mor… Det känns fortfarande och jag har inte bara själva dödsdagen att tänka på utan det ledsna smetar liksom ut sig över alla dagar från den fjortonde till den sjuttonde februari.

Förutom alla andra dagar när det plötsligt slår mig att hon är borta.
För alltid.
Usch…

Mot ljusare tider

LongingforspringRedo att ta nya tag, göra mig av med allt gammalt som inte funkar och lägga till nytt som gör det. Stressa mindre. Ta kroppens signaler på allvar. Ta bättre hand om mig själv och göra sånt jag vill och mår bra av. Ser fram emot ljusare tider och allt det goda och vackra som våren för med sig när den väl kommer. Ska bli så underbart!