En bekännelse

Jag kände mig trött i kroppen i morse och hade träningsvärk efter gårdagens cirkelgympass men ändå kikade jag på vad jag skulle göra för något ikväll.

vilodag

När vi ändå är inne på ämnet träning kan jag lika gärna fortsätta lite till och komma med en bekännelse…

Det har kanske blivit lite väl mycket träning för min del på sistone. Men jag brås nog på min ena morbror – vilket min salig mor och jag varit inne på tidigare – antingen gör vi något eller också inte. Allt eller inget, liksom.

Jag insåg dock att jag inte måste motionera precis varje dag när jag satte mig med en ny träningskalender som jag införskaffat idag och började föra över träningspass från en bit tillbaka in i juli.

Trots att jag visste att det var ganska många pass och trots att kroppen sa att den var sliten var jag ändå som sagt var tidigare idag inne och kikade – på Friskis hemsida – efter något att göra. ( För det är ju så kul! 🙂 )

Men när jag nu bläddrade tillbaka i kalendern och såg, i svart på vitt, att jag de tio senaste dagarna utfört sexton aktiviteter bestämde jag mig för att det fick räcka! Det är mer än en aktivitet per dag och kroppen behöver ju vila också. Glad att jag kom på det. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *