Drar in klorna & låter dagen komma

Nyss var jag ingen liten rosenknopp direkt – snarare en tagg på rosens stjälk. Lite som en bålgeting faktiskt. Eller som en arg katta med nyvässade klor…

Tänk vad viktigt det är att morgonrutinerna får ha sin gilla gång, att allt flyter på och att man kan köra sitt lilla rejs med autopiloten på när hjärnan inte riktigt är vaken fast man är uppe så här tidigt på morgonen.

Här funkade det dock inte att köra på autopilotläge när jag skulle göra mig en kopp kaffe denna morgon kan jag säga och jag kände mig helt handikappad!

Maken hade plockat isär kaffemaskinen igår och diskat alla diskbara delar. Inget konstigt med det, men jag har aldrig sett HUR kaffemaskinen plockas isär. Det har liksom alltid varit hans grej. Så nu när jag skulle få ihop mackapären här i morse fick jag ringa honom och fråga hur många delar jag skulle leta efter i diskmaskinen.

En kaffekapsel gick åt helvete och vatten rann ut över hela köksbänken innan jag kröp till korset och ringde upp honom, men till slut fick jag i alla fall gjort mig min morgonkopp. Nu är allt som det ska vara igen och jag börjar så smått fungera som jag ska. Härligt. Så jag drar in klorna och låter dagen komma.

3 reaktion på “Drar in klorna & låter dagen komma

  1. Sorry hjärtat men som du vet har jag ingen som helst koll på vad som händer på morgonen och i morse hade jag verkligen ingen koll på att jag körde igång med rengörningen av maskinen 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *