• Recept,  Ur vardagen

    Fläskfilé med stiltonsås

    Recept av Leif Mannerström

    Ingredienser
    2 fläskfiléer (c:a 800 g)
    1-2 msk smör till stekning
    salt och peppar

    Sås
    2 schalottenlökar
    150 g vällagrad stiltonost i bitar
    1 dl mustigt rödvin
    4 cl whiskey
    2 msk koncentrerad kalvfond
    1 1/2 dl vispgrädde
    salt och peppar

    Haricots verts
    200 g späda, snoppade haricots verts
    1/2 paket bacon (70 g)
    1 rödlök
    smör till stekning

    Till servering
    Grönsallad eller bakad potatis

    Gör så här
    Putsa bort eventuella hinnor från fläskfiléerna. Skär av de smala ändbitarna och spara till ett annat tillfälle, till t ex en gryta. Salta och peppra filéerna. Bryn dem väl runt om i smör i en panna på medelhög värme i 11-12 minuter. Spara stekfettet i pannan till såsen. Vira in fläskfiléerna i folie och håll varma. Fortsätt med såsen.

    Skala och finhacka schalottenlöken. Fräs löken i smöret från fläskfiléerna utan att den tar färg. Sänk värmen, rör ner osten och låt den smälta. Slå på vinet, whiskeyn och kalvfonden. Vispa ihop noga och späd med grädden. Låt såsen sjuda några minuter. Smaka av med salt och peppar. Håll varm.

    Förväll haricots vertsen c:a 3 minuter i lättsaltat vatten. Häll av i durkslag. Strimla baconet, skala och finhacka rödlöken. Fräs baconet i smör tills det börjar bli knaprigt. Lägg då i löken och låt den fräsa med någon minut. Lägg till sist i haricots vertsen och vänd ihop allt försiktigt.

    Ta ut fläskfiléerna ur folien och skär i breda bitar till ”stubbar”. Rör ner skyn som bildats i såsen. Ställ stubbarna på varma tallrikar och ringla över såsen. Servera med rödlöks- och baconfrästa haricots verts, en fräsch sallad och/eller bakad potatis.

    Vi valde att äta varsin potatisterrin till och tyckte att sallad hade blivit too much i detta sammanhang.

  • Ur vardagen

    Första advent

    I morse vaknade vi tidigt men låg kvar i sängen, drack kaffe och läste tidningen. Det är så lyxigt att kunna unna sig det.

    Klockan åtta hade vi stämt träff med en promenadkompis och så gick vi till affären och köpte frallor. Det var riktigt härligt att komma ut.

    När vi kommit hem åt vi frukost och tände första ljuset i adventsljusstaken. Just då började de snöa lite fint och försiktigt ute och julstämningen blev fullkomlig när jag skalade en clementin och mumsade i mig den. Herrejösses, vad gott!

    Sedan pimpade jag hyacinterna jag köpte igår lite och nu längtar jag efter att de ska slå ut så jag får känna deras underbara doft.

    Nu sitter jag här vid köksbordet med en halsduk virad flera varv runt min hals. Så kallt inomhus alltså?

    Nej, men jag har haft lite problem med trapeziusmuskeln den här veckan och nu har jag fått värsta smärtan i nacken. Inte en regelrätt nackspärr, men det gör jäkligt ont när jag rör mig. Inte kul!

    Jag lovade ju att jag skulle återkomma med en recension gällande fläskfilérätten vi lagade igår. Det var faktiskt gott! Jag delar med mig av receptet i ett inlägg här på bloggen alldeles strax. Håll ut!

  • Ur vardagen

    Dimbåge, vänskap, Covid-gåva och Stiltonost!

    Igår vaknade jag till en helt magisk morgon. Det var dimmigt ute och några minusgrader. Så fort det ljusnat begav jag mig ut på en promenad och jag fick många wowupplevelser. Det var så fint med dimman, de bleka färgerna och solen som ibland bröt igenom.

    Det blev ingen rask promenad direkt, för jag stannade och fotade hela tiden, tittade på detaljer och förundrades över hur vacker vår värld är. Trots novembermörkret.

    VACKERT

    När jag gick längs Kungsbackaån, bakom Kungsmässan fick jag plötsligt syn på något jag aldrig sett förut. Det var som en vit regnbåge och jag blev helt förundrad. När jag googlade på vit regnbåge dök ordet dimbåge upp så ja, nu har jag sett min allra första dimbåge och lyckats fånga den på bild.

    Jag kunde inte få med hela i en bild utan fick använda mig av funktionen Panorama på mobilen. Vilken tur att den finns, för det hade inte varit samma sak att visa bara halva eller delar av bågen.

    Dimbåge

    Det har varit en fin vecka och jag är så tacksam för allt det fina som mitt i pandemitider ändå finns där att uppleva och glädjas åt. Det finns gott om tid att tänka nu när allt är inställt och det är skönt att ägna sig åt tankearbetet ute i naturen.

    Något jag tänkt extra mycket på den senaste tiden är mina vänner. De jag har nära relationer med och träffar ofta, de jag träffar mer sällan och vänner jag inte haft kontakt med på ett tag och saknar.

    Nu känns det som en bra tid att återuppta kontakten med dem jag saknar och verkligen vill ha i mitt liv. Och det verkar som att andra tänker lite likadant för i veckan har jag varit ute på en promenaddejt med en av mina allra äldsta vänner. Nej, hon är inte GAMMAL så – om man nu inte tycker att JAG är gammal, för vi är jämngamla – men jag har känt henne sen jag var 12 år. Vi har upplevt så mycket tillsammans, känner till varandras ursprungliga familjer, vänner, glädjeämnen, svårigheter, kärlekar, sorger och lyckostunder.

    Jag har också varit ganska bra den här veckan på att höra av mig till några som jag ofta tänker på men inte ”ringer ner” till vardags och det har känts så skönt. Dessutom har jag pratat med en tidigare kollega som jag inte pratat med på typ fyra år. Men det gjorde ingenting, när vi väl satte igång att prata var det inte svårt att hitta samtalsämnen. Så härligt! Nu får vi se till att vi hörs av lite mer frekvent framöver också, han och jag.

    Jag skrev ett inlägg om allt det här igår och hade kommit ungefär hit när allt stängdes ner och bara försvann. Det var nåt knas med datorn eller uppkopplingen. Orkade inte börja om igår men nu hoppas jag kunna skriva klart det jag hade i huvudet igår.

    Det sista jag ville berätta om då var vilken fin gest makens chefer kom med till sina anställda i veckan; en Covid-gåva. Det här tyckte jag var väldigt fint och omtänksamt.

    Själva gåvan var ett presentkort på ICA. Himla fint av Kalle och Håkan tycker jag.

    Idag har vi gjort adventsfint i våra fönster med ljusstakar, stjärnor och hyacinter. Kylan som gjorde entré igår höll i sig även idag och det hjälpte verkligen till att väcka de rätta adventskänslorna. Så himla mysigt!

    Nu ska vi strax laga lite mat här. Det blir en fläskfilérätt efter ett recept av Leif Mannerström med Stiltonost som en av ingredienserna. Jag tyckte det lät gott när jag läste det, utan att veta vad Stiltonost var. När vi väl stod där vid den manuella charken på ICA, fick syn på denna ”mögliga lilla läckerbit” och beställde 150 gram tänkte jag att nu måste jag ha ramlat och slagit i huvudet eller nåt, för JAG (VI) ÄTER INTE MÖGLIG OST! Men jo, ikväll är det det vi har, det är det som ska tillagas och det är det vi ska äta. Jag sa till maken när vi stod där vid disken: ”När vi sitter där ikväll och smakar på detta har vi inget annat att säga än ÅH VAD GOTT!” Punkt!

    Recension lär komma, så håll utkik!

  • Ur vardagen

    Novembermys

    Idag har jag suttit här inne på kontoret och grejat med min blogg. Jag var så trött på det gamla utseendet och bloggen har inte fått mycket kärlek från mig det senaste året. Men idag bestämde jag mig för att ge den ett ansiktslyft.

    Jag bytte WordPresstema och – vips så var allting borta! Jag höll på att få ett tokbryt. Alla dessa bilder, recept och texter från alla dessa år!

    Men, efter en stunds fixande och trixande kom allt igång igen och jag antar att problem uppstår då jag inte har min sajt på WordPress utan på Loopia. Då blir det nog någon sorts konflikt och fördröjning.

    Jag ser nu när jag kollar på det nya temat att vissa ändringar som jag gjort i widgetfältet till höger inte syns ännu, men de kommer väl så småningom. Om inte annat så får jag pilla lite till med det i morgon. Jag vill liksom ha det på mitt sätt. Och även om någon annan inte tycker att det är perfekt vill jag komma fram till mitt ”perfekt”.

    Bilden i headern är inte min egen så jag vill leta upp någon som jag själv tagit, fast det får bli imorgon. Den är dock väldigt snygg – den som ingick i temat – och visst blir man lite sugen på snö och vinter? Det verkar dock långt borta här på västkusten även om det bara är en månad kvar till julafton.

    Och på tal om det så gjorde jag idag några 100% handgjorda julklappsadresser. De blir nog fina att knyta fast på julklapparna eller vad tror ni?

  • Ur vardagen

    Halvbra

    Jag är ju arbetssökande sen i våras och funderar allvarligt på vad jag vill göra jobbmässigt framöver. Jag har funderat, gjort intressetester och sökt massor av jobb!

    Jag vet vad jag själv är mest intresserad av, vad jag brinner för och vad jag tycker att jag är bra på och inte. Tänkte ett tag att jag skulle göra något helt annat; bli lokförare, kanske?

    Jag har alltså funderat på om jag ska plugga igen, men jag har inte inriktningen klar för mig. Det känns inte aktuellt att plugga bara för pluggandets skull, utan satsar jag på det vill jag verkligen att det ska leda fram till att jag ”blir något” och att jag kan få ett nytt jobb.

    Nu när jag är ”mellan jobb” och redan 50+ (hur hände det, liksom?!) känns det som att det är dags att göra något jag verkligen är bra på. Och vad är då det? Göra något som är lätt för mig, gå den enkla vägen, och inte göra det som är svårast för mig. Vad?

    Jag har alltid haft en bild av att mina vänner och människor omkring mig tycker och tänker samma som jag, när det gäller vad jag kan och är bra på, men förra veckan gjorde jag slag i saken och tog fram två frågor som jag skickade till vänner och bekanta så att de verkligen skulle få säga vad de tyckte. Kanske de ser något som jag missat, och inte tänkt på.

    Tack snälla ni, som tagit er tid, funderat och skrivit ner era tankar.

    Frågorna jag ställde var:
    1. Vad tror du att jag gillar att prata om mest?
    2. Vilka ämnen får mina ögon att brinna och ändrar mitt beteende?

    Jag tänkte att svaren på dessa frågor skulle ge mig en vink om vad jag verkligen är bra på och brinner passionerat för. Tänkte att människor som ser mig lite från sidan uppfattar något som jag kan ha användning för framåt.

    Mina egna svar på detta skulle vara:

    1. Familj och vänner, träning, textning (menyer/placeringskort/hälsningar/bordsplaceringar/program etc), fotografering att skriva texter, illustrera dem och andra kreativa ämnen. Då är jag i ett flow. Saker jag gillar – som maträtter, platser jag besökt, böcker jag läst. Jag vill gärna entusiasmera andra och dela med mig av bra saker som jag har i mitt liv.

    2. Träning, att sjunga och skapa musik, prata om något jag verkligen kan och vill dela med mig av, när jag gör något nytt och går in för det till 100%, som t ex en ny träningsform, ett nytt intresse och/eller när jag berättar om en plats jag varit på som varit speciell.

    Jag fick in en del svar och här kommer några av dem:

    1. Allt som är lite mer intellektuellt.
    2. Tror nog att det gäller djupa intellektuella diskussioner.

    1. Träning och hälsa.
    2. Barnbarn, träning och hälsa

    1. Du gillar att prata om positiva saker. Sånt som gör att man mår bra.
    2. Du triggas igång när du har något nytt, oupptäckt att ta dig an. Något som utvecklar.

    1. Så länge jag har känt dig så vet jag att du är väldigt intresserad av människan du har framför dig. Jag tror och vet att du gärna pratar om din familj (maken, sonen och barnbarnet). Matlagning och bakning ligger dig nära. Upplever dig som intresserad av människan som sådan. Upplever dig hellre prata om positiva händelser än negativa (bra där!) Sedan måste jag säga att du frågar ”Hur mår du/ni?” (Intresserad med andra ord.)

    2. Barn och barnbarn, maken – familjen med andra ord.
    – Fotografi (fantastiskt duktig sådan)
    – Musik & sång (du gjorde vår bröllopslåt)
    – Träning i alla de former
    – Inredning
    – Konstnärliga ämnen; teckna, måla, skapa (som du är grym på)
    – Skor
    – Kläder
    – Ordning och reda
    – Falkenberg
    – Djur som har det bra och motsatsen.

    1. Träning och familj.
    2. Resor och att prata om dem. Du använder händerna väldigt mycket när du blir exalterad och pratar om resor/platser du varit på eller fotografering exempelvis. När du jobbar kreativt blir du däremot lugn och uppslukad. Där återhämtar du dig. Du kanske skapar lite kaos omkring dig i den kreativa processen, men inom dig blir du lugn och fokuserad i dessa situationer. Du triggas av att tänka på HUR du kan skapa, HUR du kan få med dig någon på samma tåg som du, HUR du kan utbilda någon, HUR du kan sälja in något och när du får bekräftelse. Du gillar när du får ge dig ”ner i skiten” och ta tag i något som du ser kan förbättras. Du tänker framåt och ser fram emot förändringen du kan skapa. Du är väldigt mån om att övertyga oss andra om att det du tror på är rätt och vill sälja in idén till oss. Och när du väl har bestämt dig för något, att kunna springa milen eller köra LCHF till exempel är det gasen i botten och framåt som gäller!

    1. Den Jessica jag ser är en härlig kreatör, friskus/motionär, inspiratör. Du har så många kvaliteter! Du inspirerar med fotografi, sociala medier, pianospelande, hantverk, kalligrafi och inte minst motion/friskvård! Du är en härlig träningstjej som både inspirerar, utmanar och gillar tävling! Du vågar testa nya saker, du måste vara en perfekt förebild som farmor!
    2. Jag inser att familjen, friskvård, njuta livet, att våga förbättra/dela med sig är viktigt för dig.

    1. Skapande (musik, skriva, måla, fota) träning, barnbarnet, det som du njuter av i liven och dina intressen. Du är fantastiskt bra på foto och text.
    2. Familjen och nära vänner.

    1. Tror du gillar att prata mest om ditt barnbarn.
    2. När du spelar spel.

    1. Jag tror att du tycker mest om att prata om träning och välmående.
    2. Barnbarnet, familjen, fotografering och vänner.

    En del är vi rörande överens om, eller hur? Men hur skapar man en karriär av det här? Hur ska jag kunna använda mig av det här yrkesmässigt framöver?

    Om det nu är så att jag är bra dessa saker hur kommer det sig då att jag inte jobbar med något som ligger i linje med det här? För att jag är halvbra, inte superbra? Ja, kanske det. Jag kan nästan önska att jag hade en enda grej som jag var superbra på och att jag kunde satsa 100% på det.

    Varför vara lite bra på många olika grejer? Jag vill verkligen hitta min grej och gå all in på det. Men hur?






  • Ur vardagen

    Ännu en fin dag mitt i all oro

    Ja, så var det fredag igen då. Tiden bara rusar fram!

    Vi har fortsatt milt och skönt väder här på västkusten och det är underbart att kunna vara ute, njuta och lapa i sig solens strålar medan det är ljust. Släppa tankarna lite på allt som pågår runt omkring.

    I världen väntar alla med spänning på hur det ska gå i det amerikanska presidentvalet samtidigt som Covid-19 fortsätter att spridas vidare.

    Lokalt i Halland har vi från och med i tisdags också fått nya rekommendationer för att minska smittspridningen. Dessa gäller till den 24 november i första läget.

    Jag hoppas att folk blir mer försiktiga och tar detta på allvar. Jag håller mig hemma så mycket jag kan nu och jag undviker att gå på restaurang, att umgås med vänner och att vara på platser där det kan bli trängsel.

    Vi uppmanas att avstå från att vistas i inomhusmiljöer som butiker, köpcentrum, museer, bibliotek och gym. Vi ska också avstå från att delta i möten, konserter, föreställningar, idrottsträningar, matcher och tävlingar.

    Vi (och 48 personer till) skulle ha gått på Dotter på Kungsbacka teater i morgon men igår meddelades det att teatern har stängt helt och hållet, badhuset är inte längre öppet för allmänheten och Kungsmässan som tänkt återgå till att ha öppet som innan pandemin bröt ut kommer fortfarande att ha begränsade öppettider.

    Vidare ska vi undvika att ha fysisk kontakt med andra personer än de vi bor tillsammans med. Nu önskar jag verkligen att jag hade en stor familj, eller åtminstone barn som fortfarande bodde hemma.

    Jag undrar hur det kommer att gå med allt. Det är en väldigt orolig tid nu och det finns andra mer trevliga historiska händelser jag hellre skulle vilja vara med om att uppleva, kan jag erkänna.

    Personligen har jag även min situation som arbetssökande som ett orosmoment. Usch! Men idag kom en liten ljusglimt som jag hoppas kunna berätta mer om nästa vecka.

    Det blir en hel del Yatzyspelande och TV-tittande här hemma och jag försöker vara ute så mycket som möjligt. Jag går promenader, cyklar och springer lite men min fot krånglar ganska mycket just nu så jag får ta det lite varsamt. Återbesök är bokat på Carlanderska 21 december.



  • Ur vardagen

    In med det ljusa!

    Fredag och en liten tillbakablick på vad oktober haft att erbjuda.

    Det har varit en hel del fint väder, jag har bytt ut mitt gamla piano mot ett digitalpiano, jag har rensat ut alla skor med klack som jag inte längre kan ha på grund av steloperationen, det har varit champagnens dag (även om det var lite oklart exakt vilket datum det var), vi har varit på underbara Falkenberg strandbad Leia har varit här en hel del och igår kom äntligen vårt nya soffbord! Nu åkte det gamla ut och det var inte en dag för tidigt!

    Vardagsrummet känns mycket luftigare och nu kan man nyttja fotstöden även på soffan. Perfekt!

    Nästa steg blir att byta ut vitrinskåp, sideboard och TV-bänk, men vi får se när det kan bli av. Jag känner mig hur som helst nöjd med de förändringar som redan skett. Ut med det mörka, tunga, in med det ljusa!

  • Ur vardagen

    En toppenhelg

    Vilken underbar helg det varit! Den började ju i och för sig med en himla massa regn i fredags eftermiddag och kväll, men det var mysigt att sitta inne och kura då. Vi kom iväg så sent när vi skulle handla i fredags så den mat jag planerat att vi skulle köpa och laga gick bort. Det fick bli en ost- och charkbricka istället. Gott, gott och snabbt när man är aphungrig!

    Och så var det Idol på kvällen. Jag älskar verkligen det programmet och i år är deltagarna helt outstanding. Min absoluta favorit hittills är Affe. Han och några till hade blivit bekräftat smittade av Covid-19 i veckan och även om de andra kunde delta var han tydligen alltför sjuk. Usch, jag hoppas på ett snabbt tillfrisknande för hans del och de andras. Det här jäkla viruset alltså!

    Igår morse gick maken och jag vår sedvanliga lördagspromenad till ICA, där färska frallor inhandlades. Efter frukosten lyssnade vi på Melodikrysset som vi sedan en tid tillbaka löser tillsammans med ett par vänner på distans. Vi lyssnar allihop på radion och kör en messengerchat, där vi snickesnackar om innehållet, ditt och datt och även hjälper varann om vi inte kan. Det är så himla mysigt och en riktigt bra lördagstradition.

    Efter det cyklade jag upp till Fors och joggade slingan där uppe. 3 kilometer är lagom just nu, tyckte fysioterapeuten när jag var där i onsdags, och jag håller med. Hon tycker jag ska köra 3-5 km nu i höst/vinter och en gång i veckan, men ärligt talat det känns så himla bra att jag tänker att två kortare joggingturer i veckan, det borde jag klara av.

    Ska be maken filma en gång så jag ser hur jag sätter ner och skjuter ifrån med högerfoten. Det är viktigt att det blir rätt nu.

    På kvällen igår var vi bjudna hem till ett par andra vänner och det blev bra, som vanligt. Alltså, vilken tur vi har som har så många härliga vänner att umgås med.

    Vi blev bjudna på en superdupergod välkomstdrink medan deras barn mumsade i sig korv med bröd och därefter, när de börjat mumsa på lördagsgodiset, fick vi vuxna grillat. Kött, kyckling, korvar, majskolvar, sallad, tzatziki och potatis för den som det ville. Mmm.

    Efter ett tag blev det dags för god dessert med turkisk yoghurt, ljus choklad och massa hallon och blåbär. Sedan var vi så mätta att vi bara orkade sitta i soffan och prata resten av kvällen. Men oj, vad det var trevligt! Mer sånt, tack! 🙂

    Idag blev det sovmorgon till kl 07:30 och därefter kaffe och tidningsläsning i sängen. Så skönt! Sedan blev det frallpromenad igen och frukost när vi väl kommit hem.

    Sen hörde jag att maken skulle kolla på en hockeymatch och en fotbollsmatch på TV i dag/kväll så då jagade jag ut honom på en cykeltur mitt på dagen. Söndagsfys innan sportmys. Det är så det ska vara, eller hur?

    Det blev över 20 grader varmt idag och det har varit sensommarsoligt. Helt underbart. Vill liksom inte gå in såna här dagar. Så det blev en eftermiddagspromenad för min del också. Innan det var dags för grillad hamburgare med hemmagjord dressing och coleslaw. Mmm. Helt ljuvligt!

    Vi har också hunnit med att träffa sonen och barnbarnet en stund i fredags i samband med handlingen och en snabbis nu i eftermiddag och det har självklart också satt guldkant på denna helg. Vad mer kan man behöva, liksom? Summa summarum: en toppenhelg!

  • Ur vardagen

    Värt att fira

    Nej, jag har inte skapat världens åttonde underverk. Jag har inte satt världsrekord i någonting och inte ett PB, fast någon gång har det ju varit det, såklart. Jag har inte blivit Lotto-miljonär och tyvärr inte heller fått nytt jobb…

    Men vad är det då som är så fantastiskt att jag rusade iväg till Systembolaget igår och köpte champagne för att fira?

    Jo, jag testade att springa lite igår! Fysioterapeuten har sagt till mig att jag inte skulle tänka på att springa igen förrän efter jul. Men jag tycker att jag börjat gå riktigt bra nu utan att halta och det gör inte särskilt ont i den opererade foten längre. Så jag ville testa. Och igår kändes som en bra dag för det.

    Så jag bestämde att jag skulle cykla upp till Forsskogen och där springa slingan ett varv. Max. Om jag inte hade kondition till det eller om det gjorde ont hade jag lovat mig själv att det var okej att gå eller till och med lägga av.

    Så oändligt försiktigt och sakta satte jag igång att jogga och efter en kilometer kände jag att jag hade mer att ge och det kändes bra. Efter två kilometer började jag känna mig lyckorusig och när jag var klar med de tre kilometrarna som slingan är var jag helt salig. Det gick! Det funkade! Det gjorde inte ont vare sig i foten eller i knät eller höften (som det ju kan göra om man felbelastar) och någonstans fanns grundkonditionen kvar. Jag hade kunnat springa längre och kanske lite fortare också men jag ville inte omförhandla mitt beslut. Jag var nöjd med tre lugna kilometrar!

    För man måste ju tänka på morgondagen också. Så idag har jag känt efter noga om det känns bra i foten eller om det gör ont. Det gör det inte och jag är så glad!

    På onsdag ska jag till fysioterapeuten igen och sen tror jag att vi är klara med varann. Jag blir inte sämre nu men förmodligen inte heller bättre – jag menar stortåleden kan jag inte böja men det är ju inte heller meningen att jag ska kunna göra det längre. Leden är stelopererad och det kommer aldrig att gå att göra en riktig tåhävning med den foten till exempel. Inte gå i högklackat heller.

    Men det är bra nog att inte ha ont och att kunna göra så mycket annat ändå. Det var väldigt viktigt för mig att löpningen skulle fungera igen och det tycker jag att jag fått bevis på nu. Så nu är det bara till att öva upp konditionen igen och öka på distansen allteftersom. Härligt! Läkaren på Carlanderska hade rätt, jag kunde springa igen! Jippie!

    Något annat som är värt att fira är att jag nu har hållit mig ifrån allt synligt socker och mjöl i över fem veckor! Min mage har blivit mycket lugnare och jag mår väldigt bra. Jag har lärt mig massor de här veckorna och jag har slängt ut alla lightprodukter vi hade hemma. Det är slut med det nu och det är en sådan befrielse! Efter så många år!

    Jag äter inte pasta, ris, potatis eller bröd längre men det finns ju så mycket annat man kan äta istället har jag upptäckt nu. Till exempel blomkåls- och/eller broccoliris eller -mos, lökringar, fröknäcke och härliga, smakrika ostar.

    Jag dricker fortfarande vin men har gått från att dricka italienska viner med upp till 11, 12 gram socker per liter! Nu kikar jag på sockerhalten innan jag handlar och max 5 gram socker per liter ska det stå på hyllkantsetiketten för att ett vin ska få följa med hem till mig.

    Jag har gjort slut med det danska körsbärsvinet men lovat mig själv att om jag vill får jag köpa hem en flaska av det till jul. Fast jag tror jag skulle ramla av stolen och att tungan skulle krulla ihop sig som en partytuta om jag smakade på det nu. Det gick väldigt fort att vänja sig av med sötsuget och jag tror helt ärligt att jag inte skulle tycka om ens en Dumlekola i dagsläget. Haha, märkligt vad man kan ändra sig. Visst är det härligt?!

  • Ur vardagen

    Här ska det lyxas

    Kvällen igår blev lyckad. Vi mötte upp vännerna vid The Parlour och där tog vi ett glas bubbel/öl och sedan käkade vi på Enoteca Signore. Mycket bra.

    Imorse när vi vaknade regnade det och det har varit en gråmulen dag hela dagen. Vi gjorde som vanligt på lördag morgon: satte på radion och löste Melodikrysset. Vi har kompisarna från Eksjö/Väring med via messenger och tillsammans brukar vi kunna lösa det utan problem. Så också idag. Det är en väldigt trevlig tradition vi har skapat.

    Efter det åkte vi till Kungsmässan och gick runt och kikade lite och nu väntar vi på att Daniel ska komma hit med Leia som ska vara hos oss i kväll och sova över här i natt. Det ska bli så mysigt.

    Vi har köpt lördagsgodis till henne och ska skämma bort henne så mycket det bara går. Det får man när man är farmor och farfar, eller rättare sagt det är väl det en farmor och farfar ska göra. Så får föräldrarna styra upp vardagen. Här ska det lyxas!